Rysk stäppsköldpadda – Skötselråd

Skötselråd

Rysk stäppsköldpadda – Skötselråd

Art: Rysk stäppsköldpadda (Testudo horsfieldii)
Ursprung: Centralasien
Längd: 15-20 cm.
Kön: Hanen har längre svans.
Ålder: ca: 80år
Utrymme: Se utrymmestabeller
Temperatur: 30-35°C under en värmelampa, annars rumstemperatur.
Inredning: Ett terrarium, kaninbur eller en öppen trälåda med 40 cm höga kanter på fungera bra som bostad åt landsköldpaddor.
Det idealiska underlaget kan bestå av en 50/50 blandning av plantsoil och reptilsand. Överst ett lager torkat gräs, barkbitar och stenar som kompletterar underlaget. Detta ger möjlighet till skapa ett nästan naturligt mikroklimat och är till hjälp för sköldpaddan om den hamnar på rygg. Skulle detta hända nära en värmelampa kan döden inträffa på några få minuter.
Ett göm- och sovställe i form av en stengrotta, korkbit, kruka, eller papplåda uppskattas av de flesta sköldpaddor.
Teknik: Lysrörsramp med 5.0 UV-rör på en höjd av 30-35 cm för att ge Landsköldpaddorna nödvändig UV-strålning. Rören byts ut efter 6-12 månader. Ljustarkt lysrör för att ge tillräckligt med ljus. Värmelampa för att ge strålningsvärme på 30-35°C. Eller Solar Glo som
innehåller både värme och UV-ljus
Foder: Ryska stäppsköldpaddor kommer från karga miljöer med ringa tillgång till mat. Det är därför viktigt att efterlikna detta även i fångenskap. Större delen av deras årliga näringsintag sker under några få månader vår och höst. Resten lever den under mycket knappa betingelser. Det är därför inte normalt för sköldpaddan att äta en alltför ‘kraftig’ mat. Den absoluta majoriteten av alla landsköldpaddor i fångenskap lider av övergöddhet som resulterar i förvuxna näbbar och buckliga skal. Den stora boven är för mycket mat och framförallt för mycket protein. Till och med ärter innehåller för mycket protein och även groddar. Dessa födoämnen har en kalcium:fosfor-balans som ligger på c:a 1:40. Man bör eftersträva 5:1 för att sköldpaddan ska kunna upprätthålla rätt kalciumnivå i blodet. Kan den inte det tas kalcium från skelettet vilket leder till MBD (Metabolic Bone Disease). Landsköldpaddor ska ha mat som är rik på fibrer och kalcium och med ett lågt proteininnehåll. Hö, gräs och ogräs uppfyller dessa krav. Vintertid får man ge bladgrönsaker kompletterat med lite grönsaker som morot, squash, tomat.
Landsköldpadda skall i första hand matas med vilda ogrässorter och vilda örter. När dessa inte finns att tillgå skall väl valda grönsaker ges tex frisésallad, endivesallad , ruccolasallad och romansallad. Hö är också utmärkt. En balanserad kost för landsköldpaddan kan innehålla blad och blommor från maskrosor och klöver, groblad, tistlar, fibblor, kirskål, malvor, nate, vitplister m fl vilda växter, blad från fruktträd och bärbuskar, succulenter, gräs. Frukt och bär ska man undvika, den innehåller för mycket socker. Ge inte ärtor, bönor, majs, spenat, rödbeta och mangold eller andra grönsaker som är besläktade med dessa, eftersom de hämmar kalciumupptagningen och kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Detta är särskilt kritiskt för ungar och äggläggande honor. Kålväxter som vitkål, grönkål, broccoli och blomkål kan man ge ibland men inte som basföda. Ge aldrig katt-/hundmat, pasta, potatis, keso, bröd och andra onaturliga födoämnen som kan förekomma i äldre skötselråd. I naturen lever sköldpaddan i kalkrika områden av en föda som håller ett Ca/P-förhållande på 5-1. Om du tar vårt inhemska bästa foder som är maskros, blad och blomma, har det ett förhållande på 3-1, alltså måste vi ständigt kalka maten. Har du sepiaskal liggande i buren kan sköldpaddan själv reglera mängden av kalcium i födan. Vissa sköldpaddor tycker mycket om det, medan andra vägrar äta av den. Vatten ska alltid finnas, gärna så att den kan vada.

Kontakta oss

Vi svarar vanligtvis inom 24 timmar